Regn ute men ”sol” inne vid firandet av Nationaldagen på Vättaberget 2012

 

 

Morgonen började med strålande sol. Vi pyntade scenen med björkar, blåste ballonger och dekorerade med blågula fanor för att välkomna åhörare och medverkande.

När det var dags för Yvonne Uhlin, Hembygdsföreningens ordförande, att hälsa välkommen hade molnen tornat upp sig och himlen hade mörknat betydligt.

 

Trots den annalkande faran hälsades dagens högtidstalare, Håkan Persson upp på utescenen.

Håkan behövde inte säga många ord förrän han hade fångat åhörarnas totala uppmärksamhet.

När Håkan så med kraftfull stämma brast ut i ”Sverige, Sverige fosterland vår längtans bygd vårt hem på jorden” fortplantades ord och sång till djupet av våra hjärtan.

 

 

 

 

Utan hänsyn till vårt firande öppnade sig himlen och regnet öste ner. Paraplyer fälldes upp och det prasslades med regncaper, men Håkan behöll lugnet och fortsatte sitt lysande tal till vår nation. Ett tal, som innehöll allt från egna erfarenheter, historiska återblickar, fotbolls-EM, vad som formar en nation och inte minst vikten av att få vara en del i ett sammanhang.

Håkan avslutade sitt briljanta tal med att utbringa ett fyrfaldigt Leve för vårt land - Sverige.

(Högtidstalet kan läsas i sin helhet här [länk]).

 

 

 

Det ihållande regnet gjorde att vi var tvungna att snabbt förpassa oss in i Hembygdsgården.

Det blev lite ”rabalder” innan alla kommit tillrätta och kunde låta ”Du gamla du fria, du fjäll-

höga nord” ljuda mellan väggarna, innan Åsa Jinder-Otter och maken Jonas Otter tog plats på den tillfälliga scenen. Att Åsa Jinder är ett musikaliskt under, riksspelman vid 15 års ålder och mycket, mycket mera, är välbekant. Att Åsa dessutom med ett roande och spirituellt ”mellanprat” gav den musikaliska upplevelsen ännu en dimension uppskattades mycket och lockade till skratt och varma applåder. Åsa ackompanjerades under hela föreställningen av maken Jonas, som i vanliga fall ägnar sig åt countrymusik och kan briljera med en seger i country-SM. Åsa och Jonas tackade för sig med den underbara kärleksballaden ”Av längtan till dig”, som Åsa själv skrivit texten till.

 

 

 

 

Så gjordes plats på scenen för ”hemvändarna” Helena Gudasic och Sara-Lisa Brännberg, som båda har ett förflutet på högstadiet i Liden. Helena och Sara-Lisa har hållit i gitarrer sedan barnsben och båda är vana körsångare. Att det var två erfarna musiker vi fick lyssna till gick inte att ta miste på, när de framförde bl.a. Wreesvijks Somliga går i trasiga skor, Tusen tankar och Visa från Utanmyra, där Sara-Lisa visade att hon också kan hantera en melodika.

En finstämd och njutbar musikstund som gladde oss alla.

 

 

 

 

 

Siste man ut på scenen var gycklaren Arkadia eller Anders Sebring, som han heter till vardags. Lyckliga var vi som var där och fick uppleva jonglering och trolleri på hög nivå och dessutom bli undervisade i hur man tar ur en tvångströja om man händelsevis skulle hamna i den situationen. Anders involverade på ett ”proffsigt” sätt publiken i sitt trollande och lyckades med fenomenal skicklighet få oss att se, eller inte se, precis det han ville.  

Hur kunde de 500 kronorna hamna i en valnöt?  Svaret kanske du får av

Arkadia- en professionell illusionist ut i fingerspetsarna.

 

Hembygdsföreningen standar tilldelades Torsten Källman, som under många år ställt sina krafter till förfogande för Hembygdsföreningen och i flera projekt inom lidenbygden.

(motivering till utmärkelsen kan läsas här [länk])

 

Sammanfattningsvis – en regning dag men med underhållning som fick solen att blekna.

Text och foto: Yvonne Uhlin